Ibland
Ibland finns det tid.
Ibland finns det plats.
Ibland finns det skratt.
Ibland glöms annat bort.
Ibland finns det plats.
Ibland finns det skratt.
Ibland glöms annat bort.
*skratt*
Alltid nåt
Tillbaka hos terapeften.
Livet går i cirklar
upprepar sig
samma besvikelse i slutet
alltid omstart från botten
Bara en skillnad denna gången:
Inga tårar
Vet inte vilket som är värst;
om jag glömt hur man gör
eller gråtit min kvot
Ny tid till nästa vecka.
Hans ord innan jag gick.
Det var bra att du kom.
Livet går i cirklar
upprepar sig
samma besvikelse i slutet
alltid omstart från botten
Bara en skillnad denna gången:
Inga tårar
Vet inte vilket som är värst;
om jag glömt hur man gör
eller gråtit min kvot
Ny tid till nästa vecka.
Hans ord innan jag gick.
Det var bra att du kom.
Det är dags att börja gräva
Jag ville tro att jag reste mig
att rikningen var uppåt
att jag snart lyckat hitta pusselbitarna igen
Men riktningen var inte uppåt
utan bortåt
Bort från alla utsträckta händer
Bort
Igen
Falllängden blir kort
när man redan befinner sig på botten
Dags att börja gräva
Gräva graven
Jord under mina naglar
stenar som rispar min hud
Smärta är tacksamt
bedövar
Har gått förbi bedrövad
utan att passera gå
Slår undan alla andras spelpjäser
De är dimridåer
Glider mellan mina fingrar
faller till marken
Krossas, krossas, krossas
Det är dags att börja gräva
att rikningen var uppåt
att jag snart lyckat hitta pusselbitarna igen
Men riktningen var inte uppåt
utan bortåt
Bort från alla utsträckta händer
Bort
Igen
Falllängden blir kort
när man redan befinner sig på botten
Dags att börja gräva
Gräva graven
Jord under mina naglar
stenar som rispar min hud
Smärta är tacksamt
bedövar
Har gått förbi bedrövad
utan att passera gå
Slår undan alla andras spelpjäser
De är dimridåer
Glider mellan mina fingrar
faller till marken
Krossas, krossas, krossas
Det är dags att börja gräva
Bokmässan
Den här veckan finns jag inte här eftersom jag är på bokmässan. Läs istället på www.ordetarditt.blogg.se för uppdateringar.
Kram!
Kram!
Finns fina vänner också för den delen...
Igår eftermiddag mötte jag upp Lisa på Stigbergstorget. Eftersom jag har ett så stort läsintresse ville hon introducera mig till en second hand-butiks bokhörna. Och vilken bokhörna! Den var inte jättestor (så man hann kolla igenom det mesta) ,men den var städad och välsorterad... Så jag gick därfrån med 7 böcker för 110 (!) kronor. Måste nog sätta köpstopp på mig själv efter bokmässan. Behöver kanske läsa lite av alla de böcker jag har köpt...
Därefter tog vi en långpromenad i solskenet, hamnade på ett café med havsutsikt och drack te. Kvällen avslutades hemma hos Lisa där vi lagade sallad. Vi bara pratade, pratade, pratade. Kändes skönt att få öppna upp sig lite för någon. Lisa är bra!
Därefter tog vi en långpromenad i solskenet, hamnade på ett café med havsutsikt och drack te. Kvällen avslutades hemma hos Lisa där vi lagade sallad. Vi bara pratade, pratade, pratade. Kändes skönt att få öppna upp sig lite för någon. Lisa är bra!
Vi gillar olika!
Jag är trött på att vara arg. Det tar så mycket energi (eller så var det att jag var och körde ett stenhårt pass i Lindy hop igår utan att vara ordentigt frisk som gjorde det...).
Omvärlden har under de senaste månaderna bara gjort mig besviken både då det kommer till kärlek, vänskap och nu också landet Sverige. Inte blir det bättre då hösten gör sitt intåg och allt bara är kallt och rått.
Vad hände med ärligheten? Tron på ödmjukhet och gemenskap? Vad hände med kärleken...
Jag är glad att jag har bokmässan att se fram emot, annars hade denna veckan varit så mycket tyngre.
Jag och min handledare har också kommit överens om ett datum då jag ska lämna in det första utkastet på mitt arbete. Tre veckor tills dess. Dags att börja jobba på allvar.
Annars dricker jag mycket te och försöker tända så mycket ljus som jag kan. Lindy hop:en värmer.
*kramar*
Ps. Tycker om Bokhoras kampanj. Kolla in på www.bokhora.se Ds.
Omvärlden har under de senaste månaderna bara gjort mig besviken både då det kommer till kärlek, vänskap och nu också landet Sverige. Inte blir det bättre då hösten gör sitt intåg och allt bara är kallt och rått.
Vad hände med ärligheten? Tron på ödmjukhet och gemenskap? Vad hände med kärleken...
Jag är glad att jag har bokmässan att se fram emot, annars hade denna veckan varit så mycket tyngre.
Jag och min handledare har också kommit överens om ett datum då jag ska lämna in det första utkastet på mitt arbete. Tre veckor tills dess. Dags att börja jobba på allvar.
Annars dricker jag mycket te och försöker tända så mycket ljus som jag kan. Lindy hop:en värmer.
*kramar*
Ps. Tycker om Bokhoras kampanj. Kolla in på www.bokhora.se Ds.
Skrämmande
Jag var nere på Nordstan idag och gjorde min plikt; röstade. Gick smärtfritt.
Men då jag stod och skulle plocka på mig valsedlar blev jag smått chockad över hur många som stod med Sverigedemokraternas valblanketter i händerna. Vart är vårt land på väg egentligen?
Men då jag stod och skulle plocka på mig valsedlar blev jag smått chockad över hur många som stod med Sverigedemokraternas valblanketter i händerna. Vart är vårt land på väg egentligen?
Konferansrapport
Okej, hemma efter fyra dagar på Nordic Marine Science Conference. Och jag säger bara det, kul var det!
Vi gick på intressant seminarier, tittade på intressanta posters (bl a min!), åt massa god mat, var ute på utflykter (inte jag) och slappade i bubbelpolen (inte jag).
Näe, det var just det... Jag har varit så sjuk, så sjuk. Rinnande näsa, rosslig hlas och röst som kommit och gått. Så jag har fått hoppa över att bada och vara ute på Kosterhavet med färja (i spöregn). Men jag är nöjd. Jättenöjd!
Det fanns nog bara en sak som var väldigt...märklig. Vi bodde på ett aslyxigt hotell, åt jättegod mat (bara deras te-hörna kändes som en halv te-butik) MEN de hade stora problem med att laga vegetarisk mat eller mat till de som hade "ätstörningar". Då vi andra fick grillade kammusslor med rotfruktspure till förrätt, fick vegetarianerna sallad... från lunchbuffen. Och en tjej som inte tål laktos fick ingen sås till sin varmrätt. Det var tydligen för svårt att fixa laktosfri sås. Like sky kanske? Och sen kom det roligaste. Vad tror ni de serverade som varmrätt på de stora konferansmiddagn igår? Till 290 marinare av alla dess slag. Torsk! Det var nästan så att vi ville kuppa och vägra äta maten... Men det var inte de som anordnade konferansen som beställt maten... och ja, vi ville ju inte ställa till det för dem. Men komiskt, det var det.
Nu är jag hemma, min lägenhet ser ut som ett bombnedslag och min förkylning har idag varit mycket bättre (eller mycket mindre...Hmm...)!
Så ikväll tog jag mig iväg till min lindy hop-kurs. Och gissa vad!? Mr Twelve is back! Gud va glad jag var att se honom där! (ja, de andra killarna i fortsättningskursen är inte så snygga... så det är ju bra att jag fått något att titta på igen). Och ännu roligare blev det då det visade sig att han också bor på Olofshöjd. Great! Ny sällskapskompis dessutom. Kan nog bli en trevlig höst. Ha, ha!
Nu ska jag städa. Imorgon kommer familjen och i helgen ska det festas!
Kramar!
Vi gick på intressant seminarier, tittade på intressanta posters (bl a min!), åt massa god mat, var ute på utflykter (inte jag) och slappade i bubbelpolen (inte jag).
Näe, det var just det... Jag har varit så sjuk, så sjuk. Rinnande näsa, rosslig hlas och röst som kommit och gått. Så jag har fått hoppa över att bada och vara ute på Kosterhavet med färja (i spöregn). Men jag är nöjd. Jättenöjd!
Det fanns nog bara en sak som var väldigt...märklig. Vi bodde på ett aslyxigt hotell, åt jättegod mat (bara deras te-hörna kändes som en halv te-butik) MEN de hade stora problem med att laga vegetarisk mat eller mat till de som hade "ätstörningar". Då vi andra fick grillade kammusslor med rotfruktspure till förrätt, fick vegetarianerna sallad... från lunchbuffen. Och en tjej som inte tål laktos fick ingen sås till sin varmrätt. Det var tydligen för svårt att fixa laktosfri sås. Like sky kanske? Och sen kom det roligaste. Vad tror ni de serverade som varmrätt på de stora konferansmiddagn igår? Till 290 marinare av alla dess slag. Torsk! Det var nästan så att vi ville kuppa och vägra äta maten... Men det var inte de som anordnade konferansen som beställt maten... och ja, vi ville ju inte ställa till det för dem. Men komiskt, det var det.
Nu är jag hemma, min lägenhet ser ut som ett bombnedslag och min förkylning har idag varit mycket bättre (eller mycket mindre...Hmm...)!
Så ikväll tog jag mig iväg till min lindy hop-kurs. Och gissa vad!? Mr Twelve is back! Gud va glad jag var att se honom där! (ja, de andra killarna i fortsättningskursen är inte så snygga... så det är ju bra att jag fått något att titta på igen). Och ännu roligare blev det då det visade sig att han också bor på Olofshöjd. Great! Ny sällskapskompis dessutom. Kan nog bli en trevlig höst. Ha, ha!
Nu ska jag städa. Imorgon kommer familjen och i helgen ska det festas!
Kramar!
Vi drar!
Ja, go vänner! Då är det dags för mig att dra till Strömstad.
Jag inser att förutsättningarna kunde varit bättre utan förkylning (rinnande näsa, ingen röst och hosta som river) och mensvärk (aj, aj magen), men man kan inte få allt. Det ska bli kul!
Och jag är riktigt nöjd med min poster dessutom!
Höres och synes när jag kommer hem igen!
Bye!
Jag inser att förutsättningarna kunde varit bättre utan förkylning (rinnande näsa, ingen röst och hosta som river) och mensvärk (aj, aj magen), men man kan inte få allt. Det ska bli kul!
Och jag är riktigt nöjd med min poster dessutom!
Höres och synes när jag kommer hem igen!
Bye!
Första gången...
Under sitt liv har man många första gången.
Första gången man går.
Första gången man skrattar.
Första gången man pratar.
Första gången man cyklar.
Första gången man simmar.
Första gången man blir kysst.
Första gången man har sex.
Jag upplevde en ny första gång igår. Första gången jag läste mitt manus och inte tänkte orden som mina. Berättelsen hade blivit sin egen. Den är nu klar för utgivning.
Hade jag inte varit sjuk hade adrenalinet tingat mig ut på en lång löparrunda. Men sjuk som sagt...
Jag ville dela hela upplevelsen med någon. Men jag har ingen person i mitt liv som är "min person" just nu. Så jag satt med mobilen i handen och gick igenom hela telefonboken. Jag funderade på att skicka sms. Jag funderade på att ringa. Men det var för stort. Jag behövde prata med någon på riktigt.
Så jag tog en promenad och hamnade utanför Isobaren (där det hade varit sittning ikväll). Och vem hittar jag där om inte Linda. Så jag berättade för henne; och hon reagerade på helt rätt sätt. Blev alldeles glad och studdsig. Jag gillar Linda.
Jag gillar mycket i livet. Just nu är det nog mest glass. Ha, ha! Lugnar min hals...
Lunch snart kanske?
Jag gick och lade mig med ett leende på läpparna... vaknade några timmar senare med paniken i bröstet. Jag kunde inte andas. Är det något sätt som jag verkligen inte skulle vilja dö på, är det genom att kvävas.
Och jag kunde inte heller somna om...
Så jag satte på en kopp te, tände lite ljus och tänkte se en film. Klockan var halv sex på morgonen. Men då visade det sig att min DVD slutat funka. Eller ja, den funkar, den bara surrar extremt högt när den gör det.
Så det blev ingen film. Det blev någon såpa...
Halsen svider, hostan river och orken har åkt på semester. Har tagit en dusch nu för att låtsas att jag är en människa... och ska snart gå och handla. Honungen är slut. Och jag behöver glass.
*vinkar från den mögliga soffan fylld med näsdukar*
Och jag kunde inte heller somna om...
Så jag satte på en kopp te, tände lite ljus och tänkte se en film. Klockan var halv sex på morgonen. Men då visade det sig att min DVD slutat funka. Eller ja, den funkar, den bara surrar extremt högt när den gör det.
Så det blev ingen film. Det blev någon såpa...
Halsen svider, hostan river och orken har åkt på semester. Har tagit en dusch nu för att låtsas att jag är en människa... och ska snart gå och handla. Honungen är slut. Och jag behöver glass.
*vinkar från den mögliga soffan fylld med näsdukar*
I rymden finns inga känslor
Men det finns massor här på jorden!
Ikväll har jag varit ute med tre glada kemister (Linda, Martina och Amir). Vi började först på café "Vanilj" där det blev massa prat och skratt.
Och sedan gick vi på bio. "I rymden finns inga känslor". En av de bästa svenska filmerna på länge! Fantastiskt rolig och fin. Härligt att det är lite nya skådisar också.
Och när jag sedan promenerat hem sjönk jag ner i soffan och läste lite. Fulländad kväll!
Idag mindes jag vem jag är...
Martina påminde mig om hur mycket jag tycker om att ta plats.
Amir påminde mig om hur mycket jag tycker om att skratta (gärna så man inte kan andas och får magknip).
Linda påminde mig om hur mycket jag tycker om att prata böcker.
Jag hade glömt hur mycket jag tycker om att vara jag...
Ikväll har jag varit ute med tre glada kemister (Linda, Martina och Amir). Vi började först på café "Vanilj" där det blev massa prat och skratt.
Och sedan gick vi på bio. "I rymden finns inga känslor". En av de bästa svenska filmerna på länge! Fantastiskt rolig och fin. Härligt att det är lite nya skådisar också.
Och när jag sedan promenerat hem sjönk jag ner i soffan och läste lite. Fulländad kväll!
Idag mindes jag vem jag är...
Martina påminde mig om hur mycket jag tycker om att ta plats.
Amir påminde mig om hur mycket jag tycker om att skratta (gärna så man inte kan andas och får magknip).
Linda påminde mig om hur mycket jag tycker om att prata böcker.
Jag hade glömt hur mycket jag tycker om att vara jag...
Ompiga jag
Jag är "ompig" som Kajsa skulle ha sagt. Det är en omskrivelse av yngklig, riktigt yngklig.
Blir lätt så då man är sjuk; hjärnan full av slem och halsen tom på röst. Känner mig tjock också. Och sugen på glass...
Men jag skriver! Jag fick idag hem kommentarerna från Elisabet, så jag korrekturläser manuset en sista gång. Trots seghet i kroppen känns tankarna klara.
Men det hade varit mysigt med någon som ville koka te till mig... och tvinga i mig choklad...
Igår dök Love upp med en stor påse kanelbullar då han hörde att jag var dålig. Fint med vänner ibland!
Om allt går som det är tänkt ska jag på bio ikväll. "I rymden finns inga känslor". Hoppas bara hostan håller sig i schack. Pinsamt värre annars...
Blir lätt så då man är sjuk; hjärnan full av slem och halsen tom på röst. Känner mig tjock också. Och sugen på glass...
Men jag skriver! Jag fick idag hem kommentarerna från Elisabet, så jag korrekturläser manuset en sista gång. Trots seghet i kroppen känns tankarna klara.
Men det hade varit mysigt med någon som ville koka te till mig... och tvinga i mig choklad...
Igår dök Love upp med en stor påse kanelbullar då han hörde att jag var dålig. Fint med vänner ibland!
Om allt går som det är tänkt ska jag på bio ikväll. "I rymden finns inga känslor". Hoppas bara hostan håller sig i schack. Pinsamt värre annars...
Villa, volvo, vovve... why?
Jag tror att jag genomgår en identitetskris just nu. Tror inte det är åldersnoja, bara min framtid känns så oviss att jag inte vet vad jag vill längre...
För bara ett år sedan hade jag drömmar om en familj; ett bröllop med mig i vitt (inte kyrkligt, mer som en stor 20-talsfest) och springande barnafötter mot trägolv.
Nu vet jag inte längre. Ju mer andra i min omgivning blir seriösa, skaffar sig partners, förlovar sig och skaffar barn, desto mer tveksam blir jag. Jag trodde det var vad jag också ville. Nu är jag inte säker längre...
Kanske är det så att jag är färgad av att jag är singel. Det är lättare att förneka då man inte har någon att dela drömmar med. Men tänk om det inte är så?
Nu när jag tänker på framtid och drömmar ser jag fortfarande huset vid havet; med pianotoner och ett stort bibliotek. Men nu är jag ensam, ingen partner, inga barn. Kanske en katt eller två, men that's it. Och så mitt skivande förstås. Mina framtidstankar är fulla av skrivande; böcker jag vill ge ut, priser jag vill vinna, mässor jag vill åka på, förebilden jag vill vara. De drömmarna känns så nära att jag kan känna deras andetag mot min kind. DET är min framtid.
Någon sa för lite sen att jag har problem med att lita på folk. Jag tro att han har rätt. Det blir så då man blivit bränd många gånger. Och jag har frågat mig tidigare om man kan bli bränd för många gånger... Det handlar inte om att jag inte tror att jag kan bli förälskad igen, eller kan hitta någon som kan falla för mig; snarare att jag tvivlar på att det finns någon som kan göra mig lycklig. Lyckligast är jag i skrivandets rus. Vissa dagar är det det som håller mig flytande.
Magnus visste alltid att om jag var tvungen att välja skulle jag välja skrivandet framför honom. Han hade valt mig framför allt. Gör det honom storsint eller mig viljestark?
Jag tror inte att jag bryr mig egentligen. För oavsett hur många gång mitt självförtroende blivit knäckt, så har mina drömmar alltid varit lika levande. Och ju sämre jag mår numera, desto mer bestämd blir jag att lyckas. För det är så, jag ska få min första bok antagen innan jag fyller 26. Ni får planera in ett releasparty i vår.
Det är det som håller mig flytande...
PS. Jättegrattis till Svenne och Nilla som förlovade sig i tisdags! Ni förtjänar verkligen varandra. Älskar er båda! DS.
För bara ett år sedan hade jag drömmar om en familj; ett bröllop med mig i vitt (inte kyrkligt, mer som en stor 20-talsfest) och springande barnafötter mot trägolv.
Nu vet jag inte längre. Ju mer andra i min omgivning blir seriösa, skaffar sig partners, förlovar sig och skaffar barn, desto mer tveksam blir jag. Jag trodde det var vad jag också ville. Nu är jag inte säker längre...
Kanske är det så att jag är färgad av att jag är singel. Det är lättare att förneka då man inte har någon att dela drömmar med. Men tänk om det inte är så?
Nu när jag tänker på framtid och drömmar ser jag fortfarande huset vid havet; med pianotoner och ett stort bibliotek. Men nu är jag ensam, ingen partner, inga barn. Kanske en katt eller två, men that's it. Och så mitt skivande förstås. Mina framtidstankar är fulla av skrivande; böcker jag vill ge ut, priser jag vill vinna, mässor jag vill åka på, förebilden jag vill vara. De drömmarna känns så nära att jag kan känna deras andetag mot min kind. DET är min framtid.
Någon sa för lite sen att jag har problem med att lita på folk. Jag tro att han har rätt. Det blir så då man blivit bränd många gånger. Och jag har frågat mig tidigare om man kan bli bränd för många gånger... Det handlar inte om att jag inte tror att jag kan bli förälskad igen, eller kan hitta någon som kan falla för mig; snarare att jag tvivlar på att det finns någon som kan göra mig lycklig. Lyckligast är jag i skrivandets rus. Vissa dagar är det det som håller mig flytande.
Magnus visste alltid att om jag var tvungen att välja skulle jag välja skrivandet framför honom. Han hade valt mig framför allt. Gör det honom storsint eller mig viljestark?
Jag tror inte att jag bryr mig egentligen. För oavsett hur många gång mitt självförtroende blivit knäckt, så har mina drömmar alltid varit lika levande. Och ju sämre jag mår numera, desto mer bestämd blir jag att lyckas. För det är så, jag ska få min första bok antagen innan jag fyller 26. Ni får planera in ett releasparty i vår.
Det är det som håller mig flytande...
PS. Jättegrattis till Svenne och Nilla som förlovade sig i tisdags! Ni förtjänar verkligen varandra. Älskar er båda! DS.
...weak...
Förmiddagen gick riktigt bra. Nu börjar krafterna sina... och jag msåte vara kvar för att gå på ett möte med Professorn och två doktorander vid tre... Vi ska tydligen prata om analyzern. Yey...
Så jag preppar mig med varm choklad (yes, de hade det i kaffemskinen. Och det är riktigt god sådan!).
Sedan ska jag hem och dö någon timme. Är anmäld till sittning ikväll, men vi får se...
Så jag preppar mig med varm choklad (yes, de hade det i kaffemskinen. Och det är riktigt god sådan!).
Sedan ska jag hem och dö någon timme. Är anmäld till sittning ikväll, men vi får se...
Åhhhh förkyld!
Jag kände mig inte helt 100 igår, men gick ändå och spinnade med Anders. Jag tänkte att om jag nu är på väg att bli förkyld är det lika bra att skiten bryter ut... och det funkade!
Idag rinner näsan och halsen känns tjock, men det är rätt skönt. Nu kan jag äntligen börja kurera mig själv. Jag har laddat upp med grönt te och honung här på kemi. Och i eftermiddag ska jag köpa ingefära också. Inget tränande på några dagar, med bara att jag inte ätit godis på en vecka får mig att känna mig rätt duktig ändå!
Nu ska det sökas artiklar!
Kram!
Idag rinner näsan och halsen känns tjock, men det är rätt skönt. Nu kan jag äntligen börja kurera mig själv. Jag har laddat upp med grönt te och honung här på kemi. Och i eftermiddag ska jag köpa ingefära också. Inget tränande på några dagar, med bara att jag inte ätit godis på en vecka får mig att känna mig rätt duktig ändå!
Nu ska det sökas artiklar!
Kram!
Lite bättre är det allt
Ibland fattar man inte sitt eget bästa. Inte fullt ut. Då är det bra att det finns vänner som förstår det.
Igår var fruktansvärd... Jag var så trött att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.... Så jag gick hem efter lunch, landade i sängen och sov tills Gustav ringde och undrade om jag kunde komma och öppna (han stod utanför min dörr). Då var klockan fyra. Ups!
Efter middag med honom tittade jag på "The butterfly effect" och gick sedan och lade mig. Somnade utan problem.
Idag kom jag upp i tid och har mått rätt bra faktiskt. Kännt mig mycket piggare än på länge och jag har faktiskt fått klart min poster tills jag ska till Strömstad nästa vecka. Galet bra!
Planerat att dra och spinna i eftermiddag och sedan ville tydligen Lisa mysa lite med mig. Mys är bra skit!
Kanske ska läsa en artikel innan jag drar härifrån...?
Igår var fruktansvärd... Jag var så trött att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.... Så jag gick hem efter lunch, landade i sängen och sov tills Gustav ringde och undrade om jag kunde komma och öppna (han stod utanför min dörr). Då var klockan fyra. Ups!
Efter middag med honom tittade jag på "The butterfly effect" och gick sedan och lade mig. Somnade utan problem.
Idag kom jag upp i tid och har mått rätt bra faktiskt. Kännt mig mycket piggare än på länge och jag har faktiskt fått klart min poster tills jag ska till Strömstad nästa vecka. Galet bra!
Planerat att dra och spinna i eftermiddag och sedan ville tydligen Lisa mysa lite med mig. Mys är bra skit!
Kanske ska läsa en artikel innan jag drar härifrån...?
Zkumgasque och glädjebesked
Jag kände inte alls för fest igår... Ändå tog jag mig hem till Kajsa och Erik där det var förfest. Kajsa blandade alkoholfria hot shots till mig med kolasås i. Det var riktigt gott!
Strax efter nio vandrade vi bort till gasquen där skummet flödade och allt blav väldigt, väldigt blött. Vi dansade, vi drunkande och vi skrattade. Skum kan vara väldigt kul... tills man får det i ögonen. Då svider det så förjordat.
Iakttagelse: tappar man en människa i skummet kommer de upp som en skumtomte
Kände mig ändå inte på topp. Börjar fundera på om jag fått en mindre släng av torgskräck. Verkar inte funka så bra band massa folk numera.
Då klockan slog tolv vandrade jag hem, blöt och kall. Hemma duschade jag (vet inte när jag senast njöt så mycket av en dusch senast), kröp i min pyjamas och satte mig med en kopp te framför filmen "Pans labyrint". Otroligt vacker!
Idag har jag lagat kålpudding och pratat med Eisabet Norin. Hon hade bara gott att säga om mitt manus och lät alldeles lyrisk! Känns så skönt att en person som själv jobbat på förlag tror på mig!
Ikväll ska jag tydligen spela tv-spel och äta bullar. Men min hand gör lite ont... Så jag tror jag håller mig till bullarna!
Kram!
PS. Vill du läsa mer om mitt skrivande rekomenderar jag att du går till www.ordetarditt.blogg.se DS.
Strax efter nio vandrade vi bort till gasquen där skummet flödade och allt blav väldigt, väldigt blött. Vi dansade, vi drunkande och vi skrattade. Skum kan vara väldigt kul... tills man får det i ögonen. Då svider det så förjordat.
Iakttagelse: tappar man en människa i skummet kommer de upp som en skumtomte
Kände mig ändå inte på topp. Börjar fundera på om jag fått en mindre släng av torgskräck. Verkar inte funka så bra band massa folk numera.
Då klockan slog tolv vandrade jag hem, blöt och kall. Hemma duschade jag (vet inte när jag senast njöt så mycket av en dusch senast), kröp i min pyjamas och satte mig med en kopp te framför filmen "Pans labyrint". Otroligt vacker!
Idag har jag lagat kålpudding och pratat med Eisabet Norin. Hon hade bara gott att säga om mitt manus och lät alldeles lyrisk! Känns så skönt att en person som själv jobbat på förlag tror på mig!
Ikväll ska jag tydligen spela tv-spel och äta bullar. Men min hand gör lite ont... Så jag tror jag håller mig till bullarna!
Kram!
PS. Vill du läsa mer om mitt skrivande rekomenderar jag att du går till www.ordetarditt.blogg.se DS.
Tungviktaren
Jag har än så länge inte drabbats av åldersnoja. Och tycker fortfarande inte att det finns någon anledning till det hela. Men... nu har jag insett att min kropp börjar bli lite äldre. Jag kan inte längre äta vad som utan att det lämnar spår. Jag har förnekat det en tid... Men i onsdags morse provade jag mina svarta tajt-tajta jeans som jag inte haft på hela sommaren. Jag kunde knäppa dem, men såg faan inte klok ut!
Så, skärpning! Sedan dess har jag fått in tre träningspass och hållt mig borta från sötsaker! I fredags följde jag med Anders, Malin och Anna på spinning. Jag minns spinning som tråkigt... och att jag hade lite panik över att mina fötter satt fast. Men det var riktigt kul! Så jag ska nog börja spinna lite mer framöver. Få bort de extra kilona på magen (ja, varför lägger de sig alltid där?!) och komma i jeansen igen.
Återkommer med resultatet!
Nu ska det läsas lite.
Kram!
Oh. My. God.
Igår var en mycket märklig dag. Surrealistisk.
Jag var först en timme på kemi och jobbade. Effektivt faktiskt!
Sedan promenerade jag till Botan för att lyssna på Anders (från Askös) ex-jobbspresentation. På vägen dit (rättare sagt vid Chamlers hållplats) gick jag förbi en av Magnus kompisar. Först var jag inte säker eftersom han hade gigantiska spegelglasögon och det var HELT fel plats att se honom på, men nu är jag säker. Typ 99 %.
Jag har funderat en del över det senaste tiden. Snart, mycket snart borde jag stöta ihop med Magnus. Och hur sjuttan kommer jag/han/vi reagera på det...?
Jag kom till Botan, lyssnade på Anders, hjälpte Maria lite med makrot och var sedan tillbaka på kemi för att äta lunch på Iso.
Efter lunch drog jag och Anders (Ekan) ner på stan för att köpa skjortor till honom och hämta ut mina nya glasögon. Jag hade riktigt trevligt. Är inte riktigt van vid den dryga sidan han lockar fram i mig... men det är ju också en erfarenhet. På vägen hem började jag få huvudvärk...
Vid sex mötte jag upp Lisa vid Vasa och vi gick till Café Garbo och åt middag. Återigen trevligt. Precis innan vi skulle gå hade vi en diskussion om vad killar kunde göra för man skulle känna sig lite extra uppskattade. Hon pratade om sin nuvarande kille och jag om Magnus (om hur han i precis i början av vårt förhållande, då vi höll hand, kunde krama till lite extra; som om han var rädd att jag skulle försvinna). Jag reste mig för att gå till toaletten och på väg till toaletten, vem står vid kassan om inte Magnus.
Han ser mig sekunden efter att jag sett honom, Våre blickar möttes och hans leend försvann. Bokstavligen! Utplånades från hans ansikte. Sekunden efter vände vi båda bort blickarna och jag fortsatte till toaletten. Surrealistiskt.
När jag kom ut från toaletten visade sig att Magnus (och hans två vänner som jag aldrig sett tidigare) satt sig vid bordet bredvid mig och Lisa. Shit. Lisa gick på toaletten och jag klädde på mig ytterkläderna och skickade ett sms.
Det var så skönt att få komma ut i kvällsluften. Allt kändes bara märkligt. Och tragiskt. Mest tragiskt. Han skulle kunna varit min bästa vän vid det här laget. Det blev inte så..
Vi drog vidare till Liseberg där The Baseballs uppträdde. Shit vilket drag! De fick publiken att både dansa och sjunga OCH sätta sig ner på marken för deras skull. Kajsa som kommit dit trots feber kunde ändå inte låta bli att hoppa som en tok. De gjorde en helt fantastisk version av "Torn". Hoppas den nya skivan kommer snart!
Efter konserten drog jag till Studs en sväng där jag kramade på folk och krävde massage av Anders. Kände mig tom, trött, upprymd och förvirrad. Huvudvärk.
Var extremt skönt att lägga huvudet på kudden då jag kom hem. Jag tycker om min kudde.
I helgen händer det egentligen massa saker. men det enda jag vill är vara hemma och läsa. Får se om Kajsa ändå lyckas dra med mig ut ur lägenheten. Om hon nu blir frisk...
Pyss!
Jag var först en timme på kemi och jobbade. Effektivt faktiskt!
Sedan promenerade jag till Botan för att lyssna på Anders (från Askös) ex-jobbspresentation. På vägen dit (rättare sagt vid Chamlers hållplats) gick jag förbi en av Magnus kompisar. Först var jag inte säker eftersom han hade gigantiska spegelglasögon och det var HELT fel plats att se honom på, men nu är jag säker. Typ 99 %.
Jag har funderat en del över det senaste tiden. Snart, mycket snart borde jag stöta ihop med Magnus. Och hur sjuttan kommer jag/han/vi reagera på det...?
Jag kom till Botan, lyssnade på Anders, hjälpte Maria lite med makrot och var sedan tillbaka på kemi för att äta lunch på Iso.
Efter lunch drog jag och Anders (Ekan) ner på stan för att köpa skjortor till honom och hämta ut mina nya glasögon. Jag hade riktigt trevligt. Är inte riktigt van vid den dryga sidan han lockar fram i mig... men det är ju också en erfarenhet. På vägen hem började jag få huvudvärk...
Vid sex mötte jag upp Lisa vid Vasa och vi gick till Café Garbo och åt middag. Återigen trevligt. Precis innan vi skulle gå hade vi en diskussion om vad killar kunde göra för man skulle känna sig lite extra uppskattade. Hon pratade om sin nuvarande kille och jag om Magnus (om hur han i precis i början av vårt förhållande, då vi höll hand, kunde krama till lite extra; som om han var rädd att jag skulle försvinna). Jag reste mig för att gå till toaletten och på väg till toaletten, vem står vid kassan om inte Magnus.
Han ser mig sekunden efter att jag sett honom, Våre blickar möttes och hans leend försvann. Bokstavligen! Utplånades från hans ansikte. Sekunden efter vände vi båda bort blickarna och jag fortsatte till toaletten. Surrealistiskt.
När jag kom ut från toaletten visade sig att Magnus (och hans två vänner som jag aldrig sett tidigare) satt sig vid bordet bredvid mig och Lisa. Shit. Lisa gick på toaletten och jag klädde på mig ytterkläderna och skickade ett sms.
Det var så skönt att få komma ut i kvällsluften. Allt kändes bara märkligt. Och tragiskt. Mest tragiskt. Han skulle kunna varit min bästa vän vid det här laget. Det blev inte så..
Vi drog vidare till Liseberg där The Baseballs uppträdde. Shit vilket drag! De fick publiken att både dansa och sjunga OCH sätta sig ner på marken för deras skull. Kajsa som kommit dit trots feber kunde ändå inte låta bli att hoppa som en tok. De gjorde en helt fantastisk version av "Torn". Hoppas den nya skivan kommer snart!
Efter konserten drog jag till Studs en sväng där jag kramade på folk och krävde massage av Anders. Kände mig tom, trött, upprymd och förvirrad. Huvudvärk.
Var extremt skönt att lägga huvudet på kudden då jag kom hem. Jag tycker om min kudde.
I helgen händer det egentligen massa saker. men det enda jag vill är vara hemma och läsa. Får se om Kajsa ändå lyckas dra med mig ut ur lägenheten. Om hon nu blir frisk...
Pyss!
Min lillasyster är sötast!
Jag gör allt annat än jag bode på kemi idag dvs pratar med folk på msn, kollar nätet och lyssnar på musik. Ibland sneglar jag på en artikel.
Pratade med minsta systern (snart 11 år) på msn och hon sa att hon längtade till 17-20 september. Den helgen ska familjen komma och hälsa på mig, så jag frågade om det var därför. Svaret:
"På fredagen kommer vi till dig.
På lördagen är det Ola och Ingelas kalas.
På söndag är det val.
Och på måndag fyller jag år!"
She IS funny!
Och domen lyder...
Jag var hos läkaren igår. Ganglion konstaterade han. Fick remiss till ortopeden. Great... Kan ta upp till tre veckor innan jag får komma dit...
Det är jobbigt att inte kunna använda högerhanden som jag vill. Jag är så sjukt skrivsugen, men tvingar nu mina vänner att underhålla mig så jag inte sitter och skriver på min fritid. Märklig psykologi...
Har lagt ner boxningen tillfälligt... Håller tummarna för att jag inte behöver göra det med Lindy hop:en...
Blä, är ordet jag letar efter.
