The best!
Lissten up bloggen!
För såhär är det: jag har världens bästa pojkvän. Not kidding!
Idag åkte jag buss hem från jobbet. Bussen var lite sen, jag hade värsta mensvärken (sådär: fråga-inte-hur-jag-mår-för-då-får-du-en-käftsmäll-ont). Jag vet att när jag kommer hem så ska jag bara slänga in mina grejer, hämta Stumpan och sedan sätta mig på spårisen till vetrinären. Kanske hinner äta en macka om jag har tur. Stående med ytterkläderna på.
Jag skickar några sms till min pojkvän som är lite onödigt irriterande. Vi missförstår varandra. Lite mäh, fatta då!
Och så kommer jag hem, vet att jag inte får vila och ta det lugnt än. Vet att det inte blir något kvällsmys...
Och hemma i min lägenhet står Anders och fixar mat. Till mig! Han har letat reda på köttfärsås i frysen och hittat överbliven spagetti i kylen och står nu och värmer allt till en matlåda jag kan äta på spårvagnen på väg in till stan. Han till och med delade spagettin så den gick och äta med sked. Med SKED! (Okej, det där sista var min idé... Men det var HAN som ställde sig och delade maten så tålmodigt.)
Och vad gör jag i allt det här?
Börjar lipa såklart!
SÅ fin är han. Sedan fick jag med mig både mat och katt och stack. Maten var nog det godaste jag ätit den här veckan och vetrinären berömde mig över att Stumpan var så lugn och fin. Hon kunde sagt att Stumpan var ful som styk och borde avlivas. Det hade inte spelat någon roll. Inte när jag har en sån fin pojkvän.
Hell, jag borde gifta mig med honom någon dag!
Omtumlad...
I helgen fick jag veta att en vän till mig i Göteborg ska ha barn.
Och det är ju kul och allt sånt.
Men plötsligt insåg jag att jag inte tänkt på att det skulle komma till Göteborg; att folk i min omgivning här skulle bli föräldrar. Väldigt märkligt...
Jag har inga problem att se det hos vänner jag hade innan jag flyttade hit (typ Svenne, Kaka eller Jossan), men här?! Vet inte om det har att göra med att jag bara sett dem som studenter... mina andra vänner (från inte Götet) har jag sett i olika situationer, olika plater, olika flickvänner/pojkvänner. De vet jag förändras. Hade fått för mig att det var annorlunda här.
En gång student alltid student. Typ.
Men nu får jag inse fakta; vi växer upp, mina vänner med mig och inget kommer längre vara sig likt.
Och det är ju kul och allt sånt.
Men plötsligt insåg jag att jag inte tänkt på att det skulle komma till Göteborg; att folk i min omgivning här skulle bli föräldrar. Väldigt märkligt...
Jag har inga problem att se det hos vänner jag hade innan jag flyttade hit (typ Svenne, Kaka eller Jossan), men här?! Vet inte om det har att göra med att jag bara sett dem som studenter... mina andra vänner (från inte Götet) har jag sett i olika situationer, olika plater, olika flickvänner/pojkvänner. De vet jag förändras. Hade fått för mig att det var annorlunda här.
En gång student alltid student. Typ.
Men nu får jag inse fakta; vi växer upp, mina vänner med mig och inget kommer längre vara sig likt.
Mer skratt till folket
Gårdagen, alltså GÅRDAGEN!
Började med en dag på jobbet. Tittade på solskenet och skrev reklamatoionsrapporter.
När jag åkte hem var det fortfarande ljust och jag fick skåda en fantastisk solnedgång. Hade datorn med mig och skrev några helt nya scener i mitt manus. Rikigt bra sådana!
Och kvällen spenderades med MatNatSex gamla styrelse. Vi var hemma hos G-astro och lagade fiskgratäng och kladdkaka. Blev en trip längs med minnenas korridor när vi pratade gamla festminnen. Och många, många skratt. Kajsa fick ont i magen. Av allt skrattande alltås.
Det dumma med att gå upp klockan fyra är att vid klockan tio på kvällen känns det som någon slår en med en slägga i huvudet. Jag höll ut till klockan elva, sedan var jag tvungen att åka hem. Somnade SÅ lycklig. Bredvid Anders liksom.
Nu sitter jag och tittar på Junior master chef. Jag vill också ha barn som lagar fantastisk mat! Eller ja, vem som helt som lagar fantastisk mat!
Och ja, vill ni fnissa lite. you'r welcome!
http://www.youtube.com/watch?v=owGykVbfgUE
Började med en dag på jobbet. Tittade på solskenet och skrev reklamatoionsrapporter.
När jag åkte hem var det fortfarande ljust och jag fick skåda en fantastisk solnedgång. Hade datorn med mig och skrev några helt nya scener i mitt manus. Rikigt bra sådana!
Och kvällen spenderades med MatNatSex gamla styrelse. Vi var hemma hos G-astro och lagade fiskgratäng och kladdkaka. Blev en trip längs med minnenas korridor när vi pratade gamla festminnen. Och många, många skratt. Kajsa fick ont i magen. Av allt skrattande alltås.
Det dumma med att gå upp klockan fyra är att vid klockan tio på kvällen känns det som någon slår en med en slägga i huvudet. Jag höll ut till klockan elva, sedan var jag tvungen att åka hem. Somnade SÅ lycklig. Bredvid Anders liksom.
Nu sitter jag och tittar på Junior master chef. Jag vill också ha barn som lagar fantastisk mat! Eller ja, vem som helt som lagar fantastisk mat!
Och ja, vill ni fnissa lite. you'r welcome!
http://www.youtube.com/watch?v=owGykVbfgUE
Bye, bye ångest
Ja, det fanns ju ingen anledning till att ha separationsångest! För Anders flyttade aldrig hem. Inte än i alla fall.
Han är kvar hos mig. Går och lägger sig med mig (vid typ nio) och går upp med mig (vid typ fyra). Vi jobbar på dagarna. Vi lagar mat, diskar och ser på Dollhouse på kvällarna. Han spelar dataspel och jag redigerar manus.
Anders gnäller på mig över att jag är en sådan feeder (syftar på Sotis) och försöker åthjälpa det hela genom att ha springtävlingar med Sotis mellan vardagsrummet och köket. Sotis och Sötast!
Jag har åkt buss hela den här veckan. Och det har gått förvånansvärt bra. Jag har också gått gummikurs och mottagit massa beröm över mina reklamationsrapporter. Shit vilket kul jobb jag har!
Och ikväll ska vi träffas med gamla MatNatSex-styrelsen. Och så har Anders lovat mig bio på lördag.
*dancing, dancing*
Har ni märkt att det börjat bli ljusare?
Han är kvar hos mig. Går och lägger sig med mig (vid typ nio) och går upp med mig (vid typ fyra). Vi jobbar på dagarna. Vi lagar mat, diskar och ser på Dollhouse på kvällarna. Han spelar dataspel och jag redigerar manus.
Anders gnäller på mig över att jag är en sådan feeder (syftar på Sotis) och försöker åthjälpa det hela genom att ha springtävlingar med Sotis mellan vardagsrummet och köket. Sotis och Sötast!
Jag har åkt buss hela den här veckan. Och det har gått förvånansvärt bra. Jag har också gått gummikurs och mottagit massa beröm över mina reklamationsrapporter. Shit vilket kul jobb jag har!
Och ikväll ska vi träffas med gamla MatNatSex-styrelsen. Och så har Anders lovat mig bio på lördag.
*dancing, dancing*
Har ni märkt att det börjat bli ljusare?
Oh, musik också
Och så lyssnar jag på Tracy Chapman.
Har ni lyssnat på henne?
Otherwise, do!!!
Jag har separationsångest
Illa sådan. Jag och Anders har inte varit ifrån varandra en natt sedan 22:a december. Vi har setts varje dag. Sedan vi kom hem från Småland efter jul har han bott här hos mig. Och det har varit så fint, så fint.
Och nu kommer han snart flytta hem. På söndag.
Och jag vet att det bara är fredag idag, men jag är redan helt lessen.
Underbara Anders tar det cool. Kramar på mig och tvingar mig att redigera lite i mitt manus. Det funkar faktiskt.
Och så leker vi med katterna. Det funkar det med. Vi har hittat på en ny bollek som hela familjen tycker är rolig.
Ska gå och göra mig lite te. Och hämta lite kinapuffar.
Funkar det med.
Jul/finvecka/nyår/nu
Var länge sedan jag var här sist... Men hur förklarar man när allt bara är ljust i sitt liv?
Min jul var underbar. Jag tänkte inte på det som jul, jag tänkte det som ett tillfälle då alla jag älskar och bryr mig om befann sig på samma ställe som mig. Familjen, mormor, farmor, Anders, katterna och syster med fästman och wildingen. Hur förklarar man lyckan?
Det hanns med långpromenader och tedrickande med Svenne och Nilla.
Det fanns rum för så mycket fint!
Sedan kom det en vecka där det bara var jag och Anders i min lägenhet.
Han spelade dataspel och jag redigerade manus. Bara vi två och missarna.
Jag åkte på en förkylning, men när första dagen av huvudet-fullt-av-snor var över kändes inte den heller minsta jobbigt.
Och så kom nyår med middag hos Mia och Jenny. Drack alkoholfritt vin som var fantastiskt gott!!! Måste köpa hem ett par flaskor... typ tio.
Jag har redigerat klart mitt manus och mailat det till vänner som ska få läsa.
Och nu är det tisdag, januari, 2012 och jag har lunch på jobbet.
Och när jag kommer hem från jobbet finns Anders där.
- Vi borde bo ihop, säger han.
- Jag vet, svarar jag.
Vi är finast ihop. Han har till och med adopterat Sotis till sin son. Det ni!
Min jul var underbar. Jag tänkte inte på det som jul, jag tänkte det som ett tillfälle då alla jag älskar och bryr mig om befann sig på samma ställe som mig. Familjen, mormor, farmor, Anders, katterna och syster med fästman och wildingen. Hur förklarar man lyckan?
Det hanns med långpromenader och tedrickande med Svenne och Nilla.
Det fanns rum för så mycket fint!
Sedan kom det en vecka där det bara var jag och Anders i min lägenhet.
Han spelade dataspel och jag redigerade manus. Bara vi två och missarna.
Jag åkte på en förkylning, men när första dagen av huvudet-fullt-av-snor var över kändes inte den heller minsta jobbigt.
Och så kom nyår med middag hos Mia och Jenny. Drack alkoholfritt vin som var fantastiskt gott!!! Måste köpa hem ett par flaskor... typ tio.
Jag har redigerat klart mitt manus och mailat det till vänner som ska få läsa.
Och nu är det tisdag, januari, 2012 och jag har lunch på jobbet.
Och när jag kommer hem från jobbet finns Anders där.
- Vi borde bo ihop, säger han.
- Jag vet, svarar jag.
Vi är finast ihop. Han har till och med adopterat Sotis till sin son. Det ni!
