En helt vanlig torsdag

Okej, det här kommer låta lite märkligt.

Trots att jag i nuläget är arbetslös och inte har en aning om när jag får in pengar på mitt konto nästa gång...så känner jag mig lycklig. Ja, jag vet, jag borde kanske inte känna så. Jag borde vara kallsvettig och panikslagen...

Men jag känner bara ett inre lugn i att det finns så mycket fantastiskt i mitt liv!

En stöttande familj, underbara vänner, en pojkvän som är min personliga sol, två katter och får mig att känna mig behövd och mitt skrivande som är en passion större än något annat jag upplevt.

Hur kan jag inte vara lycklig?!

Så, ikväll samlade jag vänner till tårtkalas (var ju tvungen att inviga tårtfatet jag fick i söndags).



Nej, det där är inte tårta. Det är spagetti. Jag tyckte det var en bra idé att leka plockepinn med det på golvet innan mina gäster kom. Anders var inte övertygad...



Men det här är tårtor! En med grädde och jordgubbar (på det beryktade fatet) och en sachertårta.





De enda som inte var förtjusta var missarna som tyckte det blev lite väl trångt då 12 pers knödde ihop sig på mina 27 kvadrat. Men det mysigt jue!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0