Vaddå gömt mig? Jag har varit u-p-p-t-a-g-e-n!
Det känns som jag varit lite frånvarande från min blogg de senaste dagarna och jag tänkte nu komma med förklaringen. Jag har nämligen provat något nytt och spännande. Vi kallar det "ett förhållande".
Jag har funnit en karl (eller ja, egentligen har han funnits i mitt liv under ett års tid... kanske till och med längre än så, men det är först på de senaste veckorna jag verkligen upptäckt honom) som jag inte bara blivit väldigt förtjust i utan också funkar fantastiskt bra ihop med. Och ja jag vet, klart man tänker så i början av ett förhållande.
Kanske. Men det känns som vi skrattar hela tiden. Jag känner mig bekväm hela tiden. Han känns rätt fantastik hela tiden.
Det har varit en lång resa som tagit oss hit. Och resan vi har framför oss är förmodligen ännu längre... Men mamma har redan döpt om honom till "solskenet". Och det utan att hon sett hans fina leende.
Minns ni när jag sa att jag trodde 2010 var mitt år? Jag börjar tro att jag verkligen hade rätt i det. På flera plan.
Jag har funnit en karl (eller ja, egentligen har han funnits i mitt liv under ett års tid... kanske till och med längre än så, men det är först på de senaste veckorna jag verkligen upptäckt honom) som jag inte bara blivit väldigt förtjust i utan också funkar fantastiskt bra ihop med. Och ja jag vet, klart man tänker så i början av ett förhållande.
Kanske. Men det känns som vi skrattar hela tiden. Jag känner mig bekväm hela tiden. Han känns rätt fantastik hela tiden.
Det har varit en lång resa som tagit oss hit. Och resan vi har framför oss är förmodligen ännu längre... Men mamma har redan döpt om honom till "solskenet". Och det utan att hon sett hans fina leende.
Minns ni när jag sa att jag trodde 2010 var mitt år? Jag börjar tro att jag verkligen hade rätt i det. På flera plan.
Kommentarer
Postat av: nomea
Vad roligt!
Jag känner igen den kännslan, den är underbar!
Trackback
