Dum i huvudet i Loch Ness
Fan, fan, fan, fan, fan.
Det har inlagget skriver jag enbart for att jag vill att nagon tycker lite synd om mig just nu...
Jag kom till Loch Ness igar (inget ont i det). At kycklingsoppa pa burk som mest smakade mjol... Ovantat kramig konsistens dock. Det var underbart att satta tanderna i en banan. Vet inte nar jag senast at frukt. Verkar inte vara sa vanligt forekommande har.
Jag tog en langpromenad, vilket var helt underbart! Forsta gangen jag faktikst var ute och gick utan att ha med mig min ryggsack. Ah, vad jag ska ga langa promenader da jag kommer till Carbisdale (slottet).
Och nar jag kom tillbaka till vandrarhemmet (tog manga fina bilder) tankte jag att jag nog borde ladda min mobil. Jag har kopt en san dar fiffig dosa som gar till typ alla kontakuttag i hela varlden. Tyvarr funkade inte den fiffiga dosan. Alls. Fan. Jag borde ha testat den innan jag akte hemmifran. Dumma, dumma, dumma mig.
Men jag tankte hurtigt att "vem behover en mobil?!". Jag ska ut till Skye tva natter (en van till Martin har hus dar ute, sa nu ska jag fa bo i en skottsk familj pa riktigt. Ian och Katie Macdonald. Japp, de heter faktiskt sa. Ha, ha!)och sedan till slottet, sa jag borde klara mig.
Sedan gick jag och lade mig. Vaknade. Och fick direkt panik. Mobilen klarar jag mig utan... men datorn! Jag ar ju for sjutton har i Skottland for att antligen fa klart min roman och hur sjutton ska det ga till om jag inte har nagon dator att skriva pa!? Fan, fan. Dubbelfaan!
Sa nu ber jag till Gud (ja, ni horde ratt. Det finns ingen Gud, men jag tar inga risker alls just nu) att det kommer finnas nagon vanlig skandinavier pa slottet som har en liknande dosa som mig, som faktiskt funkar.
Kanner mig urdum. Pa riktigt.
Det har inlagget skriver jag enbart for att jag vill att nagon tycker lite synd om mig just nu...
Jag kom till Loch Ness igar (inget ont i det). At kycklingsoppa pa burk som mest smakade mjol... Ovantat kramig konsistens dock. Det var underbart att satta tanderna i en banan. Vet inte nar jag senast at frukt. Verkar inte vara sa vanligt forekommande har.
Jag tog en langpromenad, vilket var helt underbart! Forsta gangen jag faktikst var ute och gick utan att ha med mig min ryggsack. Ah, vad jag ska ga langa promenader da jag kommer till Carbisdale (slottet).
Och nar jag kom tillbaka till vandrarhemmet (tog manga fina bilder) tankte jag att jag nog borde ladda min mobil. Jag har kopt en san dar fiffig dosa som gar till typ alla kontakuttag i hela varlden. Tyvarr funkade inte den fiffiga dosan. Alls. Fan. Jag borde ha testat den innan jag akte hemmifran. Dumma, dumma, dumma mig.
Men jag tankte hurtigt att "vem behover en mobil?!". Jag ska ut till Skye tva natter (en van till Martin har hus dar ute, sa nu ska jag fa bo i en skottsk familj pa riktigt. Ian och Katie Macdonald. Japp, de heter faktiskt sa. Ha, ha!)och sedan till slottet, sa jag borde klara mig.
Sedan gick jag och lade mig. Vaknade. Och fick direkt panik. Mobilen klarar jag mig utan... men datorn! Jag ar ju for sjutton har i Skottland for att antligen fa klart min roman och hur sjutton ska det ga till om jag inte har nagon dator att skriva pa!? Fan, fan. Dubbelfaan!
Sa nu ber jag till Gud (ja, ni horde ratt. Det finns ingen Gud, men jag tar inga risker alls just nu) att det kommer finnas nagon vanlig skandinavier pa slottet som har en liknande dosa som mig, som faktiskt funkar.
Kanner mig urdum. Pa riktigt.
Kommentarer
Postat av: Ostkustbo
Vad du svär. Du kanske ska söka dig till en elektronikaffär där du är. De har förhoppningsvis det du behöver, så kan du klara dig utan mer svordomar och Gud. Kramar i mängder från ostkusten!!
Postat av: Malin
Hej!!
Jättekul att följa det du skriver men förstår att det är sjukt frustrerande just nu..Men håller med föregående talare, en elektronikaffär brukar kunna lösa det mesta. Jag har lyckats löst både de ena och andra i skummare länder än skottland :) Lycka till!! Kramar!!
Trackback
