charmkvark

Svaret är ja! Kanske inte hela tiden och kanske inte på alla utbildningar, men är du naturvetare är det nog många som kommer känna igen sig i mina ord.

Jag älskar att plugga och har aldrig under min skoltid varit speciellt skoltrött...förrän nu.

Och det handlar inte om att jag egentligen tröttnat på att plugga, utan snarare att jag känner att man måste ge upp allt annat de år man spenderar på universitet/högskola. Och jag som alltid varit ambitös och tyckt att plugga varit något roligt känner bara hur jag lycktas åstakomma medelmåttiga resultat. Ja, det är klart jag förstod att det skulle bli annorlunda när jag började på universitet, men jag pluggar inte dåligt, men lyckas ändå bara komma upp till precis ovanför godkändgränsen. Hur kommer detta sig?

Just nu läser jag en kurs där jag går i skolan varje dag från 8-17. VARJE dag! Och då ingår det inget pluggande i det...det får man göra på fritiden! Men då skolan slutar och kvällen fylls med handling, matlagning, tvättning, städning, i säng klockan tio... Ja, det blir liksom inget plugga av... Det får bli på helgerna... Helgerna...(?)

Ja, för på helgerna har man ju tid!?
Inte jag. Jag måste ta igen det jag missat i att få ta det lugnt, skriva på min bok, umgås med pojkvännen och vännerna. Ja, för det hinner jag inte i veckorna. Och jag förstår inte hur politikerna har tänkt det! (Kan man skylla på dem?)

Sedan har vi den delen med att man ständigt oroar sig för sin ekonomi. STRÄNDIGT! Jag läste att 1/2 av alla studenter är oroliga för sin ekonomi. Var tredje student funderar på att sluta för de inte klarar av det ekonomiskt. Och nästan alla studenter får antningn hjälp hemmifrån eller jobbar extra. Jag är en sån som jobbar extra... Ibland på helgerna...

Och då har jag inte tagit upp hur mycket vi studenter skulle behöva träna (för vi sitter stilla så ofta).
Eller ensamheten då man aldrig träffar sina vänner eller sin familj.
Eller magontet då man måste lägga ut flera hundra på kurslitteratur flera gånger om året.

Denna ständiga stress. Denna ständiga ångest!

Och nu tänker du som läser det här att:

" Den där tjejen är ju inte rikigt klok! Hon har själv börjat plugga, varför ska hon klaga!?"

Jo, för att jag älskar att plugga, men jag avskyr hur vi studenter blir behandlade och att alla verkar tro att vi är någon slags supermänniskor som klarar oss utan mat, utan socialt umgänge och utan att vara lediga och få en chans att slappna av.
Senaste månaderna har det varit mycket snack om hur synd det är om pensionärerna som bara har 10 000 kr varje månad att leva på. Och ja, det är synd om pensionärerna. De ska ha bra livsvillkor, men det ska vi studenter med! Vi lever för faan under existensminimum, men det är det ingen som pratar om.

Det finns de som tycker att man bara ska härda ut.
"Det är ju bara fem år av ditt liv. Tänk vilka möjligheter du kommer ha sen!"
Ja, jag kan hålla med, möjligheter är bra. Men fem år? Det är nu jag är ung. Det är nu jag vill leva. Och jag vill inte behöva välja mellan ett trevligt liv och att plugga. Måste vi leva i skiten nu, så vi kan vara tacksamma när vi sedan kommer upp ur den?

Och så undrar univeriteten varför det är färre människor som söker sig till livet som student...

Vissa straffar Gud med detsamma!