Fest i Uppsala
Förberedelser:
Gustav var lite trött... Och kanske lite sur då jag hade väckt honom kl nio på morgonen. Svagt.
Födelsedagsbarnet hade en lur mot örat under hela dagen då hon försökte beskriva hur folk skulle ta sig ut.
Vi åt massa (!) god mat under kvällen. Här har vi bålen och lite snacks.
Sedan blev det party!
Kajsa och Erik. Erik och Kajsa.
Vi var uppe tills klockan var sent... Jag gick och lade mig vid halv fem. Gustav klagade på att jag inte stannade uppe och såg soluppgången. Jag föredrog sängen.
Dagen efter:
Morgondopp!
Och sedan blev det frukost. Rester. Mm!
Nu är jag hemma i Götet igen. Har försökt skriva med mina tankar har åkt på semester. Kanske borde äta lunch...
Ikväll är det vikingasittninge. Är inte alls pepp just nu. Men det blir nog trevligt. Typ.
Åh, vardag!
Ja, jag tycker det är extremt skönt med vardag. Idag gick jag upp tidigt, klädde på mig och promenerade bort till kemi och pysslade med lite data. Vid tio dök Melissa (min handledare) upp och jag uppdaterade om vad vi gjort ute på Askö och vilka problem jag stött på. Jag hade med mig kladdkaka och mutade henne med. Uppskattades!
Efter lunch drog jag till csn där jag mötte en tjej som precis skulle gå. Hon hade redan fått hjälp och erbjöd mig sitt könummer. Och att ha nummer 47 istället för 105 gjorde minsann skillnad! Väl min tur blev jag väl mött av en glad kis och med några knappklick hade han fixat både min handledaransökan och studieförsäkran.
- Dina pengar borde dyka upp på torsdag!
Sedan var jag och bytte mina Kedsskor (som gick sönder efter en månads användning). Jag fick dock ta ett par röda då de rosa var slut, men det är okej... Jag köpte en ny klänning och ett par hängslen (är så jobbigt då man har presentkort att göra av med). Jag stötte också ihop med både Oscar OCH Leon på stan vi gjorde direkt upp kulturkalasplaner inför morgondagen.
Jag fick ett jättefint telefonsamtal från systra mi. Hon får mig verkligen på gott humör; ingen har så rå humor som hon! Love ya!
Och slutligen dök Gustav upp för att vara bollplank och middagsgäst. Nu sitter jag och väntar på en film som börjar vid nio och känner mig nöjd med dagen. Riktigt nöjd!
Go vardag!
Melankoli
Det är lätt att rada upp ramsor då man är barn. Svårare att hantera då man är vuxen. Då kärlek blir på allvar.
Det känns som det varit en break up-sommar. Flera par som gått skilda vägar, inget nytt som bildats (vad jag vet, men nu är det ju snart höst och då kommer det nya studenter vi kan tota ihop!). Men något som är väldigt fasinerande med att göra slut är kommentarerna man får av andra.
När jag coh Magnus gjorde slut var jag väldigt överaskad av det faktum att den vanligaste meingen var:
- Slut? Nej, men lilla gumman! Va tråkigt!
Tråkigt? Den känslan som var starkast hos mig då jag blev singel i höstas var lättnad. För om ett förhållande tar slut finns det oftast anledningar till det. Inget faller sönder av sig själv! Det är inte alltid ett break up sker smärtfritt (faktum är att det är nog väldigt sällan smärtan uteblir för någon part), men det behöver inte betyda att det var det rätta beslutet.
Sedan har vi replik nummer två:
- Så synd! Ni som passade så bra ihop!
Hmm. Om man gör slut så betyder det att något inte fungerar; oavsett om det är känslor eller andra praktiska saker? Det betyder att man inte passade ihop. Och javisst, det finns de som blir tillsammans igen (ja, jag har gjort det två gånger i mitt liv), men för att det ska funka på nytt behöver man oftast lära sig att kompromissa och mötas halvvägs. Mognad. Det finns de som egentligen inte passar ihop alls, men som ändå får det att fungera.
Kärlek är inte logiskt; ingenting vi kan trycka in i en mall för att få den att se lite bättre ut. Men kärlek är inte heller lätt. Och varför ett par håller ihop eller går skilda vägar vet bara dem. Det är först i efterhand som vi vet om de beslut vi fattat var rätt eller fel, men då de precis är fattade finns det som har rätt att dömma dig.
Ingen.
Livet är fullt av dörrar som öppnas och stängs; människor som kommer och går. Om det sedan ska vara fyllt av "tråkigt" händelser bestämmer ändast du själv. Låt ingen annan göra den bedömningen åt dig.
God natt!
Dansbandskväll
Igår satte jag mig på pendeln till Kungsbacka för att hälsa på hos Lisa och Andreas. Andreas har ett STORT hus och världens sötaste westi som heter Egon (kallas Egget). Efter att ha fyllt magarna med grillade hamburgare drog vi på förfest till Niklas. Lisa var så söt och hade gått loss på systembolagets utbud av alkoholfria drycker. Så jag fick testa min första alkoholfria öl. Den var mycket bättre än väntat.
Efter förfest drog vi till dansbanan där Lasse Stefans spelade. Det var kul att få dansa igen, men Lindy Hop slår bugg alla gånger! På Lindy Hop festerna är folk nyktra (lättare att föra då), de flesta har tacktkänsla, det är mer fart, folk håller ständigt uppsikt runt sig så man undviker krockar (och om de sker ser man till att de andra paret är okej och ber om ursäkt) och det finns inga blinkande lampor som förblindar dig och gör att du tappar bort din partner. Bättre, helt enkelt!
Idag blev det långfrukost med Lisa och Andreas innan vi tog en liten promenad runt i trädgården och tittade på traktorerna och äppelträden. Shit, vad jag längtar tills jag själv får hus!
Nu har jag packat upp, diskar och bakar för fullt! Det är härligt att vara hemma!
Hemma!
Hemma, hemma, hemma. Hemma!!!
Ja, jag vet inte när jag senast hade sådan hemlängtan. Det är underbart att vara tillbaka.
De sista dagarna på Askö var faktiskt riktigt trevliga och när vi plötsligt började packa kändes det väldigt konstigt. På tre veckor hinner man skaffa rutiner och jag hade inte insett hur förtjust jag blivit i min labbänk...
Akvarierna diskades och packades ner.
Och som sista måltid gjorde vi pizza med allt vi kunde hitta i matväg som var kvar. Och då menar jag verkligen allt! På en pizza hade vi köttbullar, kyckling, champinjoner, pesto, linsgryta, vitlök och bananer. Den vart asgod!
(kvinnan till vänster som ni inte känner igen, det är Angela; ansvarig för projektet)
Men nu; hemma!
Och jag hade bara varit hemma i två timmar innan underbara Staffan dök upp med chokladmuffins och kramar! Han hade till och med lagt i after eight i muffinsen för min skull. Shit vad jag har saknat att prata om vissa saker. Som skrivandet och böcker. Jag var imponerad över att han orkade vara kvar så länge, det fanns liksom ingen hejd på orden.
- Staffan, tycker su om poesi?
- Näe... Inte riktigt min grej.
- Okej, men den här boken är jättebra!
Ikväll bär det faktiskt av till Kungsbacka där jag ska på dansbandskväll! Innan dess ska jag plocka ögonbrynen (hade helt glömt hur vildvuxna de kunde bli...) och måla om naglarna.
Först ska jag bara packa upp. Göra ett försök åtminstonde.
Packning!
Och vi kom på att vi skulle ha dubbel provtagning idag också. Så jag kommer nog vara kvar i labbet till tolv ikväll. Men det är helt okej. Imorgon åker vi hem!
De senaste dagarna har dessutom gått extremt fort då det dykt upp massa annat folk här (bland annat en söt dykare). Jag trivs med lite liv och rörelse runt mig (även om det blivit lite väl trångt i köket).
Men jag längtar hem; oh, vad jag längtar hem!
Har redan bokat in Staffan så han ska möta upp mig med chokladmuffins och kramar när jag kommer hem. Och på fredag blir det dansbandskväll utanför Kungsbacka. Dags att leva livet igen!!!
Pyss!
Frystorken!
Utrustningen här på Askö är... inte dålig... Men oanvänd. Och det är inte alltid man kan hitta någon här som faktiskt vet hur den fungerar. Så när ett prov fastnade i scinten klättrade Anders in bakom och skruvade isär den. Ska kanske nämna att scintar är radioaktiva...
Annars har vår säsong med Ally McBeal tagit slut... Men vi har hittat ett annat sätt att roa oss! Det finns nämligen en frystork i labbet... och Maria var ju tvungen att prvköra den innan hon skulle torka sina filter. Så vi fick frystorkade jordgubbar och vinbär. Fantastiskt!
Så, nu har vi en ny laddningen.
Det ni ser är hallon, blåbär, mango, potatis, äpple, banan och soltorkad tomat. Jag är mest spänd på tomaten!
Tyvärr tar frystorken typ ett dygn, så vi måste vänta tills ikväll innan vi får smaka...
Slänger med utsikten från "tornet" här:
Vackert värre!
Livet på Askö
Och igår hade vi slutprovtagning på vårt stora experiment (anledningen till att vi är här). Åter en dag i labbet, från halv åtta till halv sju. Hela min kropp gjorde ont då jag gick och lade mig. Tyvärr ger också sömnbrist bröstsmärtor, så natten har varit tuff... Vaknade med ett ryck då åskan mullrade också. Det jäkla regnet förstörde tre av våra lock till ett av våra mini-experiment. Fan.
Kom på att jag inte presenterat mina medboende här på ön.
Vi börjar med Maria:
Tjejen som mer eller mindre bor vid mikroskopet, alltid iklädd långbyxor och långärmat (alltid frusen). Hon sitter hela dagarna och räknar celler och kläcker då och då ur sig någon grov svordom. Jag blir lika chockad varje gång. Men hon har ett jättevackert leende.
Sedan har vi Anders:
Den tysta killen som har lösningar på allt; alla svaren. Han hittar ständigt på nya uppfinningar och mestoder för att underlätta provtagandet. Han kan också kläcka ur sig helt klockrena kommentarer! Som då klockan är nio på kvällen och vi tre tjejer tänker gå och sätta oss och dö framför Ally McBeal. Då svänger Anders med armarna och säger lätt:
-Nej, om man skulle gå och slanga lite!
Ja, han är vår slangexpert också.
Sedan har vi Malin, underbara Malin:
Malin och jag har kännt varandra sedan vi började på marina programmet för snart fyra år sedan (shit, vad tiden går fort). Jag vet ingen som har så mycket energi och ständigt vill utforksa allt runt sig så mycket som hon. Och sedan skrattar hon typ hela tiden då hon pratar. Man kan liksom inte vara på dåligt humör med henne!
Och så har vi mig:
Den enda marinkemisten på ön...som ständigt får fråga "Vad menar ni nu?" när de andra slänger sig med sina biologitermer. Men jag har lärt mig massor här!
Skickar med lite extrabilder:
Förut vet jag att folk inte fattat att man mäter pH på annat sätt än lackmuspapper. Yea, right... Jag mäter med spektrofotometer och såhär ser det ut då vattnet vi mäter på har lite lägre pH:
Och när pH:t är högt:
Lite skillnad ja.
Och det jäkla regnvädret som var inatt förstörde locken på tre av våra akvarier...
Skit också.
Idag är vi "lediga". Vilket innebär att vis ka in till Trosa och veckohandla mat och sedan ägna eftermiddagen att tvätta akvarier och förbereda inför nästa expteriment.
Återkommer med ännu mer bilder framöver.
Kram på er!
Tanke
JAG VILL DANSA LINDY HOP!
Ser fram emot att ge upp glädjeskrik då Max slänger upp mig i luften och sedan fångar in mig igen. Mm!
Roade mig med att göra lite Tranky doo framför datorn igår då jag labbade de sista proverna. Snart höst och då börjar det nya kurser. Yey!
Söndag...
Tur att det finns fika och msn!
Och papper!
Anders lånade mitt papper och såhär såg det ut då han lämnade tillbaka det. Hans kommentar var "Jag tappade!".
Skottlandsminnen
Här är det höst; regn och rusk.
Så jag bjuder på tre skottska pärlor! Mycket nöje!
Ett halvt får:
Ett konstigt språk:
Humor:
Jag kan inte skilja på...
Men igår (efter att ental avsnitt av Ally McBeal) spelade Malin en låt av Melissa för mig. Och den låten var bra. Men låten som låg efter i spellistan gjorde mig alldeles kall. Gick rakt in i hjärtat.
Nu fattar jag. Enjoy.
Jag kan inte skilja på
Av: Melissa Horn
Det är dags att tänka efter och jag vill inte följa med det har regnat hela sommaren och jag känner med det Jag ville vänta tills du frågade och du frågade tillslut jag hörde sånger i mitt huvud men dom kom aldrig ut Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig jag kan inte skilja på om jag vill va med dig jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig jag kan inte skilja på om jag vill skada dig men du om nån borde förstå att man inte gör såhär mot mig Du ville prata häromdagen och helt plötsligt blev det tyst jag undrar vad som hände vi som skrattade nyss Nu tror du säkert att jag hoppas på nåt som aldrig ska bli av men jag har aldrig lyssnat när du lovat aldrig ställt några krav Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig jag kan inte skilja på om jag vill va med dig jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig jag kan inte skilja på om jag vill skada dig men du om nån borde förstå att man inte gör såhär mot mig Vi tar en paus och lämnar rummet och nu släpper du min hand på varsin sida av vägen som en främling för varann Jag vet precis vad du känner fast du aldrig sagt ett ord du har viljan att bli större här är du redan stor Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig jag kan inte skilja på om jag vill va med dig jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig jag kan inte skilja på om jag vill skada dig men du om nån borde förstå att man inte gör såhär mot mig
Sjösjuk
Igår var jag och Malin ute med en av motorbåtarna och skulle håva lite och ta lite vattenprover. På det stora hela gick det bra, men det var en hel del vågor... Och jag blev illamående.Sjösjuk. Minns bara att ajg blivit det en gång tidigare och det var i höstas då jag hälsade på Jennie i Danmark. I ett helt annat liv...
Det var inte så jag behövde hänga över relingen eller så, men när vi kom hem gick jag och lade mig en stund. Sov två timmar innan Malin väckte mig för matlagning. Kände mig fortfarande konstig i kroppen, men bättre.
När jag skulle sova ville rummet inte sluta snurra. Jag låg vaken till efter två inatt... Då man känner sig lite snurrig tänker man så konstiga saker. Analyserar sönder minsta detalj.
Och även i denna stund tycks golvet gunga. Kan sjösjuka sitta i så länge, eller håller jag på att bli sjuk på riktigt? Knasigt. Hoppas det går över snart bara...
Jobbigt att vara mastersstudent!
Då man inte minns när man senast hade på sig långbyxor eller strumpor, då är det en bra sommar!
Det är jobbigt att göra masterarbete. Ja, verkligen sjukt anstängande. Kolla bara!
Man måste bada...
Titta på den vackra utsikten
Äta massa god mat...
(I detta fall hallumiburgare med hummus, ungsbakad potatis och stekt aburgin)
Ja, grilla självklart!
Och njuta i kvällssolen.
Extremt utmattande!
Ingen Pink för mig
Det ska dock tilläggas att beslutet var mitt helt och fullt. Vårt experiment krånglar lite och ser inte proverna bättre ut på onsdag måste vi nog starta om det; ett jobb som inte går att göra på tre, vi måste vara här alla fyra. Och jag tycker inte om att leva i ovisshet, värsta känslan jag vet. Därför bestämde jag mig för att stanna kvar oavsett hur det går. Dessutom ska det köras lite småexperiment i helgen som det vore bra om jag har koll på. Och att ta sig härifrån och tillbaka är näst intill en omöjlighet, man är verkligen isolerad här. Och tågbiljetterna kostade multum!
Så jag blir kvar här i ytterligare två veckor. Och då jag väl hade fattat beslutet igår kände jag mig mest lättad. Klart att jag gärna hade sett Pink och jag saknar min syster, men jag vill inte riskera att mitt masterarbete går åt skogen.
Idag har varit en riktig slappardag! Jag och Malin åkte in till Trosa för veckans matinköp på förmiddagen och tillbringade eftermiddagen på en varm klippa. Mer färg, mer bad!
Ikväll blir det spenat- och fetaostpaj... och jordgubbar till efterrätt!
Nu ska jag sätta mig och jobba lite med mitt manus. Bara ett par sidor kvar på den här genomläsningen.
Kram på er!
Feminism är bra, så länge det inte inkräktar på romantiken
http://www.amplifyyourvoice.org/u/nikkigassley/2009/8/13/Feminism-Doesnt-Sparkle-What-Twilight-Teaches-Young-Girls
Askö i bilder
Labbet
Vårt experiment. Där under nätet bor våra cyanobakterier!
I de röda stugorna til höger bor vi. Och äter vi. Och umgås. Typ.
Såhär glad var Malin då hennes föräldrar kom på besök och firade hennes 25 årsdag. De bjöd på kladdkaka med frukt. Mums!
Hos dig är jag underbar
Hos dig är jag underbar
Hos dig har jag allt
Där vågar jag stanna kvar
Men när du inte ser
När du inte rör mig
Kan du ha hittat nån annan
Säg nu hur du ser mig
Jag undrar om du
Hade kraft o ge dig av
Eller mod o stanna kvar
Vågat bygga på nåt nytt
Jag undrar om du
Har kunnat ge och kunnat ta
Kunnat öppna dig som jag
Vågat vara här och nu
För allt jag kräver är ett svar
När jag tagit slut
När jag inte orkar mer
När rädslan tar vid
Rädslan förstår mig mer
Då kan jag inte se
Kan jag inte röra dig
Har jag då hittat nån annan
Säg nu hur du ser mig
Jag undrar om du
Har du kraft o ge dig av
Eller mod o stanna kvar
Vågat bygga på nåt nytt
Jag undrar om du
Har kunnat ge och kunnat ta
Kunnat öppna dig som jag
Vågat vara här och nu
För allt jag kräver är ett svar
Jag undrar om du
Hade kraft o ge dig av
Eller mod o stanna kvar
Vågat bygga på nåt nytt
Jag undrar om du
Har kunnat ge och kunnat ta
Kunnat öppna dig som jag
Allt jag kräver är ett svar
Jag undrar om du
Har kunnat ge och kunnat ta
Kunnat öppna dig som jag
Vågat vara här och nu
För allt jag kräver är ett svar
Hos dig är jag stark
Hos dig är jag underbar
/Patrik Isaksson
Ibland känns livet onödigt jobbigt.
Askö-rapport
Problemet var bara att eftersom igår då blev dag 0 skulle också de första proverna tas... och mina prover måste analyseras direkt... Så jag gick och la mig vid halv fem i morse. Maria gick sist från labbet vid halv två och därefter var det bara jag, radion och de insekter som råkat bli instängda. Jag fick mest sovmorgon av alla i morse. Muhaha! Och nu håller de på att analysera sina prov och ja... jag ska roa mig med att analysera lite data.
Förutom att leka i labbet har vi också cyklat, sprungit (jag och Malin) och badat! Jag minns inte när jag senast hade såhär mycket färg!
Vi har bara solsken, solsken, solsken varje dag. Och eftersom jag utsetts till att föra väderloggbok, tänker jag fortsätta beställa solsken.
Återkommer med bilder och roliga funderingar till organisationen här.
Kram!
